Rost sover aldrig

Stora snöbollar regnade ner från himlen när jag vaknade i morse. Det är så februari är. Men några sidor fram i kalendern ser jag ord som Vårdagjämningen, våffeldagen och Marie Bebådelsedag. Och det betyder vår. Det tog mig för övrigt ganska många år innan jag förstod vad Marie Bebådelse betydde. Jag minns när jag kom på det, för jag jobbade på träningsskolan i Klippan då och när barnen läste almanackan den dagen frågade jag om någon visste vad Marie Bebådelsedag var, och efter ett oroligt öga mot mig från lärare lade jag ihop 25 mars plus nio månader och pang så förstod jag själv innebörden av uttrycket. Lite kuriosa. Religionsporr om man vill kalla det så.

Vi har nu officiellt sjösatt den nya organisationen i Avdelning Skåne. En av anledningarna är att vi enligt mätningen ”Nöjd medlemsindex” från Novus är sämst. Man kan kortfattat låta folket från "Hata Göteorg" sägat så här:

Vi är den avdelningen där medlemmarna är minst nöjda. Man saknar framförallt närheten till förbundet. Och då måste vi förändra oss. Vi måste sluta hålla oss inom "the comfort zone". Vi måste våga utmana. 

Jag gillar när folk är kritiska. Det finns ingenting som är så tråkigt som när alla lutar sig tillbaka och säger att vi är så bra. Nu har vi gjort allt man kan göra.

Nope

Jag tänker inte stå still. Vi kommer aldrig att nå ett mål, om vi har för avsikt att stanna där. Nä, då måste vi ta sats till nästa våning. Lenin sa efter ryska revolutionen något i stil med ”jag vet inte riktigt vad jag har gjort, men vad jag vet är att det jag gjort var möjligt att genomföra”. Och så måste nog alla tänka lite då och då. Vi ska inte vara så rädda att borsta av oss smutsen från ryggen för att kasta oss i snödrivorna. Det enda vi verkligen kan förutsäga det är, att om vi inte förändrar så kommer världen alltid att se likadan ut. Så även om det finns en hel del oro i vissa led hos våra förtroendevalda ute på expeditioner i denna ändringen, så kommer nyanserna på Vårdförbundets logga kanske skimra med ett lite fräschare ljus några år, för att sedan bli matt igen. Och då måste vi återigen kasta oss i snön.