Det är det där med procenten...

Angående sprit.

Det var många som blev upprörda över att Region Skånes nya riktlinjer efter diverse alkoholskandaler innebär att man inte bjuder på vin till de som får minnesgåva efter trogen tjänst i 25 år. Jag är inte en av dem som blev upprörd.

Jag är ingen nykterist, men det är oväsentligt i den här frågan, för den handlar inte om mig.

Historielektion: För drygt 120 år sedan, skapades de första grupperingarna inom arbetarrörelsen, som senare skulle bli de fackförbund vi har idag. En av de viktigaste influenserna var nykterhetsrörelsen, och en restriktiv alkoholpolitik var en av arbetarrörelsens viktigaste frågor. Det mynnar i arbetsgivarens policy att som tack för att arbetarna på gården, gruvan eller fabriken arbetade övertid gav man en flaska brännvin. Detta gjorde att arbetarna inte hade ork att driva igenom förändringar, man var beroende och krävde spriten, varpå man arbetade mer och mer för denna ”natura”. Detta förfarande är olagligt idag, men ibland kan jag tänka på hur vi anställda jublar över varje gång arbetsgivaren ordnar fest och bjuder på snaps till middagen. Det skickar ett eko tillbaka till 1800-talet. Jag ser hellre att de pengarna som läggs på att bjuda mig på sprit läggs på min lön, eller finansierar nya kollegor. Skulle jag vilja, så kan jag ju använda pengarna till att köpa det där glaset vin. Men jag bestämmer, inte min arbetsgivare. Därför är det hög tid att man slutar bjuda på alkohol till anställda som tack för trogen tjänst (typ, tack för de här åren, varsågod och sup ihjäl dig).

Jag är innerligt glad att jag har mitt uppdrag i en organisation som Vårdförbundet som sedan länge har haft policyn att sprit, det dricker man inte för medlemspengar. Det gör dessutom att man alltid kan räkna med att vi har huvudet på skaft när vi har styrelsemöte!